Finns inte så mycket att säga om den dagen egentligen, den var den värsta dagen i mitt liv, jag bröt ihop totalt på begravningen och kunde knappt andas, jag och alla andra barnbarn fick ett brev som farmor skrev för 18 år sen om oss barnbarn som ingen visste om, det var jätte fint och jag har läst det en gång och jag grät som en tok så jag får vänta lite tills jag läser det igen, jag kommer lägga ut lite bilder senare, men när jag sitter i bilen på väg hem så får jag ett sms av mamma att min gammelfarmor precis gick bort, jag kände att var det inte nog mycket sorg endå, det var därför mamma inte följde med på min farmors begravning för hon vakade hos sin egna farmor.
Men som sagt så har jag en underbar släkt. Det kommer bilder senare.
